Under hela sitt författarliv använde Ingmar Bergman sig av vad han kallade för arbetsböcker - små spiralblock, i vilka han skrev ner utkasten till sina berättelser, och sedan fortsatte att anteckna i under hela processen med ett verk. I sina självbiografier Laterna magica (1987) och i synnerhet i Bilder (1990) citerar han ibland korta passager från arbetsböckerna; i övrigt är de aldrig tidigare offentliggjorda. Arbetsboken 1975-2001, som tar vid direkt efter den redan publicerade arbetsboken som sträckte sig mellan 1955 och 1974, ger en fortsatt unik inblick i Bergmans kreativa process fram till 2000-talet, då anteckningarna allt mer börjar tunnas ut. Sammantaget blir de två nu publicerade arbetsböckerna en påminnelse om ett av landets största konstnärsskap men också en unik beskrivning av hur hans berättelser väcktes till liv.
